logo

Aktuell Krönika


Av Magnus Thomson
Årets Centrumutvecklare 2014
                     

Med kreativitet som motor för stadsutveckling


"Att vara centrumutvecklare handlar om att hela tiden sträva efter att göra skillnad, att skapa förutsättningar som sporrar och inspirerar stadens aktörer att göra sitt allra bästa. Årets centrumutvecklare har inte bara satt tydliga avtryck i sin stad, utan också visat att kreativitet och nytänk kan få saker att hända som ingen trodde var möjliga.”

Torsdag 22 maj utsågs jag till Årets Centrumutvecklare på Svenska Stadskärnors årskonferens i Västerås. Helt ärligt hade jag inte tanke på att jag skulle kunna vara aktuell för denna titel. Jag jobbade ju som marknads- och centrumutvecklare i lilla Tibro, och hade en bakgrund som schackspelare, komiker och andraspråkslärare – vem var jag att betitla? Hur som helst, jag fick kliva upp på scenen och tacka, och det firades och dansades natten lång (jag vill inflika att DJ-battlet samt den efterföljande dansgolvs-bonanzan blir svårslagna - men jag lovar heja fram de som vill försöka...)

Tankeprocessen kom senare. Var det för att jag arbetade på en plats som har en synnerligen väl frammejslad samverkansmodell, där nätverken ger näring åt varandra? Var det för att kommunen i stark samverkan tillsammans med sina nätverk arbetar mot den gemensamma visionen ”Vi skapar miljöer som sticker ut”? Var det för att kommunen, trots sin litenhet, långsiktigt satsar på en organisation som aktivt arbetar med visionsarbete och stadsutveckling? Jag vill tro det.

Denna kröniketext gör inga anspråk på att lägga ut texten om alla projekt, upplevelser och händelser som fört just Tibro framåt de senaste åren. Men jag kan avslöja så mycket som att det har inneburit mängder av kreativa möten, gränsöverskridande workshops och skräddarsydda utbildningar, allt för att stödja en nytänkande och inkluderande platsutvecklingsprocess. Jag har deltagit i och lett ett antal av dessa kreativa möten, några mer oförglömliga än andra. En gång stod jag t ex iförd en ”riddardräkt” tillverkad av ett liggunderlag framför en fullsatt aula med gymnasieelever. De fick tävla i att försöka träffa mig med sina post-it lappar på vilka de var och en skrivit hur skolan kunde bli bättre. Post-it-lapparna samlades sedan in, renskrevs och användes som underlag för lokal utveckling.

För er som vill fördjupa er mer i Tibros lokala framgångskoncept - boka in ett studiebesök. Jag vill påstå att stoltheten på orten ökat markant på senare år, som ett resultat av alla och allas gemensamma ansträngningar. Nu höjer man målsättningen och satsar på att bli Årets Stadskärna 2017, med en pinfärsk Quality Mark-certifiering av stadskärneutvecklingsarbetet i ryggen.

Utmärkelsen Årets Centrumutvecklare har gett mig ökat självförtroende i min yrkesroll, och fått mig att verkligen inse att kreativa processer är mitt gebit. ”Årets Centrumutvecklare” är i min bok också ett kvitto på att det går att skapa attraktivitet kring stadsutvecklingsfrågor i mindre kommuner, under förutsättning att platsens aktörer går (springer, rusar) åt samma håll - en färja med samma destination, i stället för en massa småbåtar på väg åt var sitt håll. Och i rollen som centrumutvecklare har jag haft förmånen att verka i en kreativ miljö, vid rätt tid och på rätt plats. En lagseger. Vill också ta tillfället i akt att lyfta fram alla kollegor runt om i landet som gör en enorm insats för stads- och platsutvecklingen i Sverige.

I rollen som Årets Centrumutvecklare har jag haft möjlighet att komma ut i landet och träffa många människor som med olika drivkrafter arbetar med stadsutveckling. Under Almedalen medverkade jag i två seminarium och på Stadens Dag i Stockholm panelade jag om framtidens stadskärnor. Här följer nu ett urval av mina reflektioner som vuxit fram under året kring stadsutveckling genom kreativitet, eftersom min ståndpunkt är att detta är en förutsättning.

Sveriges landsbygd har under de senaste decennierna omstrukturerats av en omställning från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi och en av landets ledande forskare inom urbaniseringens effekter, visar i rapport på rapport om de ungas flykt från landsbygden till städerna – Sverige är världsledande inom urbanisering. Och Den Stora Flykten ser i dagsläget inte ut att avstanna. Storstäderna har sina givna förutsättningar genom sitt ständiga inflöde av människor. Därmed inte sagt att humankapital är en garant för en kreativ och hållbar stadsutveckling, men möjligheterna ökar. Men därmed inte heller sagt att landsbygden inte är en plats för kreativa människor, Eller som Johanna Nilsson häromdagen uttryckte det på Jordbruksverkets blogg Se Landet!: ”Kreativa människor är inte givet urbana.”

Vem äger stadsutvecklingsfrågan på en plats? Staden/kommunen? Enligt mig: otvetydigt ja, i skarp och intim samverkan med andra samhällsutvecklingsaktörer. Men staden/kommunen måste ha kunskap om sin egen platsattraktivitet för att förstå att de ska ta på sig ledartröjan – och sedan också våga ta på den. Staden/kommunen måste också ha kunskap att förstå när det är dags att backa och släppa fram kreativitet. För kreativa individer, företag och organisationer attraheras till de platser, oavsett storlek, som är tillåtande för kreativa processer och handlingar. Rekrytera kreativa individer till nyckelpositioner och bygg kreativa team, med uppdrag att nyskapa och förädla. Använd det gamla och foga in det nya. För var är era egna kreatörer, har ni hittat dem? Vad är det som säger att det bara är unga människor som är kreativa? Gräv där ni står – putsa era guldklimpar och upp med dem i solen, för solen lyser på oss alla, i staden som på landet.

Har man som stad/kommun ingen ledartröja i garderoben så kan jag varmt rekommendera organisationen Svenska Stadskärnor, som har en stor verktygslåda att tillhandahålla för den kunskapstörstande kommunen. Inte minst genom den ständiga forskning kring stadsutveckling som bedrivs och offentliggörs. När kunskapen är införskaffad är nästa steg att arbeta systematiskt med kreativitet genom hela organisationen och ut i samhället via nätverk. Och ja, alla ska ha möjlighet att vara med. Mångfald och inkludering i alla dess former är förutsättningarna för att plats ska kunna lyckas att utvecklas i positiv riktning. Långsiktig platsutveckling har förutsättning att ske där det finns människor med olika bakgrund, kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning och religiös tillhörighet.

Alltså: sluta gnäll (om ni nu gnäller) och kavla upp. Hitta er unikitet och våga tro på att utveckla era unika tillgångar. Ta fram en gemensam vision som genererar engagemang och som majoriteten kan skriva under på. Må mest kreativa stad/kommun vinna – för då kan alla vinna, eftersom alla platser har sina unika förutsättningar som plattform. Koppla upp er, skapa mikrourbana platser och se er egen endemiska och ultrafunktionella hybrid till stadsutvecklingsprocess växa fram. Tänk stort, börja smått och växla upp allt eftersom processerna mognar. Tänk långsiktigt men börja nu.

En möjlighet i närtid till att söka kunskap och inspiration är att besöka Urbant Forum i Göteborg 5 mars – då anordnar Fastighetsägarna en heldagskonferens med fokus på urbaniseringens utmaningar och effekter på dagens Sverige. Du kommer träffa människor som på olika vis valt att engagera sig i våra städers utveckling, bl a Charlotta Mellander. Undertecknad har nöjet att vara moderator. Delta, inspireras, få nya tankar, träffa likasinnade och oliksinnade – och så ryktas det att det kan bli lite Stadsutvecklingsdans...

Min resa fortsätter och 2015 börjar ett nytt äventyr för mig på Marknad Varberg. Varbergs vision är ”Västkustens kreativa mittpunkt”. Jag ser fram mot mitt nya uppdrag och de nyskapande processer som jag kommer hamna mitt uppe i – vi stadsutvecklare brukar göra det.

7 sista ord på vägen. Orden är lånade ur ett lokalt skolutvecklingsprojekt.
(Tack JE för din uppvigling till oupphörlig kreativitet):

”Jag backar bara när jag tar sats”


Magnus Thomson
Årets Centrumutvecklare 2014
Näringslivsutvecklare på Marknad Varberg





Av Tomas Kruth

Vad kostar en uppskjuten stadsutveckling?

Idag är nog det flesta medvetna om vikten av stadsutveckling och dess koppling till välfärden i en ort eller stad. Utifrån dagens samhällsutveckling ser vi tydligt hur många problem i samhället kan länkas till den attraktiva staden. Trivs människor i staden så trycker det tillbaka samhällsproblem som brottslighet, skadegörelse, segregation, mm och skapar möjligheter för bättre arbetsmarknad och genom bättre skatteunderlag en bättre vård, skola och omsorg. Att bygga den attraktiva staden är dessutom en förutsättning för en god fastighetsmarknad.


Det är därför som jag, med ett visst mått av förvåning, ser många exempel från orter och städer där politiker tvekar inför stadsutvecklingen. Det händer att man argumenterar som om samhällstrenderna inte påverkar just ”vår” stad. Detta händer inte oss, här som är så trevligt! Jag har alltid svårt när man möts av argumentation som går mot forskning och den samlade erfarenheten. Det gör mig både trött och matt.


Denna utvecklingstvekan ger sig uttryck i en bristande långsiktighet. Vi brukar ju säga att fastighetsägarna agerar och investerar utifrån en lång investeringshorisont. En kommun har dock ännu längre planeringshorisont utifrån att man ska trygga ett samhälle och medborgarnas välfärd. Ibland noterar jag dock politiker som fastnat i mandattänkande, man har liksom tappat det långa perspektivet, för att enbart se till nästa valrörelse. Då stannar liksom allt upp. När man ser att övriga aktörer i staden har längre planeringshorisont än kommunen, då bör man alltså hissa varningsflagg. Då finns det både dolda och osynliga strukturer som inte verkar för det bästa.


Detta leder många gånger till att nödvändig utveckling skjuts på framtiden. Vad kostar det samhället egentligen? För varje år som då går tappar staden marknadsandelar till konkurrerande regioner och städer. Det kan visa sig i minskad befolkning, dalande handelsindex, sämre ranking i både kultur och näringslivsrankingar. Vad kostar detta inte samhället i reda pengar? Det kan kanske handla om miljoner, ja kanske miljarder kronor i omsättningstapp bara för handel och näringsliv.


Tänk om politisk undfallenhet och tvekan kunde mätas i pengar. Tänk om man kunde sätta ett pris på en utebliven utveckling av en stad eller en stadsdel som ett slags jämförpris. Vilken press det skulle sätta på politikerna. ”Utebliven utveckling av norra stadsdelen: 430 miljoner per mandatperiod. Uppskjuten utvecklingsinsats 185 miljoner/år”.  Vem skulle då våga säga nej till stadsutveckling?


Tomas Kruth | Expert stadsutveckling

Tel/mobil 036-30 49 82 | vxl 031-755 33 00
tomas.kruth@fastighetsagarna.se
www.fastighetsagarna.se/gfr

twitter @TomasKruth



Av Henrik Olsson
 

Möten mellan människor - livet mellan husen


Om Adam aldrig mött Eva hade mänsklighetens historia blivit högst kortvarig. Det är med andra ord möten mellan människor som får oss att leva och utvecklas – såväl privat som professionellt. Möten gör oss lyckligare helt enkelt.

I min barndoms Lidköping möttes vi på innergårdarna mellan hyreshusen i området där vi bodde. Innergårdar av varm asfalt och använda gräsmattor där massvis med småglin och storasyskon spelade brännboll och landhockey, lekte röda-vita-rosen och dunken, klättrade på staket och hustak. Numera bor jag i Kungsbacka och ser min dotter på en sparkcykel som en skottspole fara fram och tillbaka till och från olika mötesplatser. Här i blandstaden leker hon med vänner som bor i hyresrätter, radhus och stora villor. Både jag och mina barn har fått växa upp i en stadsmiljö som är inkluderande och som uppmuntrar till möten mellan människor med olika socioekonomiska förutsättningar. Jag hoppas att mina barnbarn får växa upp med samma goda förutsättningar.

Den attraktiva och inkluderande staden kännetecknas av dess variation av arenor för möten mellan människor - livet mellan husen. På vår fritid möts vi på uteserveringar, idrottsevenemang, musikkonserter och i stadens parker. I vårt arbete möts vi på branschmässor, företagarfrukostar, affärsluncher och i hotellobbys.

Att leda och utveckla stadens mötesplatser är komplext och allomfattande.  Stadsplanering är inte bara en fråga för stadsbyggnadskontoret. Stadsplanering bygger på samverkan och samförstånd mellan stadens olika intressenter: krögare, bostadsrättsföreningar, föräldrar på stan, gatuingenjörer, kulturarbetare, butiksägare, arkitekter, fastighetsägare, poliser, brandmän, politiker, kyrkosamfund, tillståndshandläggare, föreningar, med flera. Det gäller att bygga vidare på varje stads unika historia och själ. Att gå från visioner och strategier till förverkligade och synliga förändringar på både kort och lång sikt. 

Kära kollegor som har ynnesten att få arbeta med att skapa och utveckla mötesplatser i och mellan husen; Känn potentialen! Känn ansvaret! Känn stoltheten! Vi skapar morgondagens livsbetingelser. Vi utvecklar mötesplatser där kommande generationer ska uppleva trygghet, gemenskap, uppskattning och självförverkligande. Staden byggs genom samarbete.


Henrik Olsson
Centrumledare Kungsbacka Innerstad
Ekonomie magister och floristmästare
Årets centrumutvecklare i Sverige 2013

henrik.olsson@innerstaden.se
Twitter: @henrikolssons



Av Tomas Kruth


Varför har vi ingen stadspolitik?

I somras var jag i Almedalen och pratade, diskuterade och hämtade intryck kring stadsutveckling. En insikt jag tog med mig hem är det ökade intresset för utvecklingen av våra städer. Nu diskuteras inte bara fysisk planering utan även kultur, turism, handel i både city och i externa lägen samt hållbarhet och våra förändrade beteenden i staden.

De flesta samhällsproblem kan inte lösas utifrån en aspekt. Bostadsbrist kan inte lösas enbart med förändrad skattelagstiftning, upplopp i en förort är inte enbart en arbetsmarknadsfråga – och stadsutveckling är inte enbart en handelsfråga. Samhällsproblem har många bottnar.

Många har sitt ursprung i staden och dess problematik och måste därför lösas utifrån flera aspekter. Arbetsmarknad, integration, kriminalitet, ja, listan kan göras lång på frågor som också måste lösas utifrån ett stadsutvecklingsperspektiv. Kan vi bygga staden på ett klokt och engagerat sätt, utifrån miljö-, sociala- och ekonomiska perspektiv, så får vi positiva effekter inom många områden.

I många städer har man skyfflat över stadsutvecklingen på handeln. Man menar att stadens utveckling är en handelsfråga och bör därför lösas av marknaden. Inget kan vara mer felaktigt – även om handelns betydelse inte kan överskattas.
Handeln har flera knäckfrågor som kan finna sin lösning genom en större politiskt mod och medvetenhet. Det handlar om politikens ansvar och medverkan i utvecklingsprocesser kring cityhandel och externhandel. Fortfarande lever många kommuner i tron att marknaden löser balansen mellan city och externetableringarna.
Vi har ingen stadspolitik i Sverige i dag. Med tanke på städernas betydelse för välfärd och tillväxt är behovet stort. Vi har en landsbygdspolitik. En levande landsbygd och dock beroende av en attraktiv ort eller stad i sin närhet för att vara just levande och attraktiv.

Efter dagarna i Almedalen känner jag att frågan börjar få fokus. Seminarierna kring stadsrelaterade frågor var många och deltagarna kom från alla håll, politiker, intresseorganisationer, tjänstemän och andra intresserade.

Stadsutveckling börjar få status, och det är nödvändigt. Allt hänger ju ihop. På samma sätt som orkanen utgår från epicentrum utgår samhället från orten eller stadens centrum. Det är där vi hittar motorn för en stor del av samhällsutvecklingen. Så det gäller att lösa frågorna, inte bara utifrån rätt aspekt, utan ifrån flera aspekter samtidigt. Vi behöver en stadspolitik.

Tomas Kruth
Stadsutvecklare



Av Marlene Hassel och Tomas Kruth


En låt gå-strategi hotar city

Idag står många stadskärnor inför ett vägval. Det behöver inte vara så drastiskt som att antingen utveckla eller avveckla. Många verkar istället ha en låt gå-strategi, att vänta och se vad som händer i framtiden och skjuter därför utvecklingen framför sig. Processer för att utveckla våra stadskärnor är dock väldigt långsiktiga. Det kan ta decennier att verkställa beslut och det kan ta ännu längre tid att reparera dåliga beslut eller rent av passivitet.

Utöver en vision för stadskärnan behöver staden en policy för hur externhandeln ska utvecklas. Att utveckla externhandeln är en nödvändighet både för den växande staden men också för den stad som saknar tillväxt, där man måste försöka att behålla köpkraften inom kommunen.

Idag ser vi inte externhandel som ett primärt hot till centrumhandeln, utan ett komplement. Allt utgår dock från citys attraktivitet och förmåga att locka besökare. Staden har inte bara handel utan kultur, upplevelser och en alltid öppen mötesplats. Därutifrån kan vi positionera externhandeln.

Erfarenheten visar att en överdimensionerad eller fritt växande externhandel skapar problem för stadskärnan. Det måste finnas en balans mellan staden och de externa handelsområdena. En växande externhandel kräver att man satsar minst lika mycket på stadskärnan. Allt hänger ihop och tillsammans bildar de lika handelsplatserna en attraktiv handelsstad.

Externhandeln har ofta färre aktörer som driver etableringsprocesserna. Staden kan många gånger ha flera hundra intressenter och dessutom en kommun som ska sträva åt samma håll. Därför blir utvecklingsprocesserna i stadskärnan till sin natur trögare. Det största hotet mot utveckling är att det allt för ofta saknas ett genuint intresse för att utveckla. Många samverkansprocesser lider av att flera aktörer mer har ett intresse att upprätthålla status quo.  Intresset för att delta i en samverkan kan inskränka sig till att minimera egna risker.

Vi ser att det urbana livet får en alltmer framskjuten roll i den hållbara utvecklingen. Alla tjänar på en attraktiv stadskärna. Våra organisationer stöder Svenska Stadskärnors utbildning inom Urban Centre Management och vi två ansvarar för genomförandet av kurserna. Vi verkar för att sprida kunskap, inspiration och ingjuta mod i centrumutvecklingsprocesser. Att öka graden av professionalitet, helt enkelt. Vi behöver bli fler urbana ambassadörer, tillsammans skapar vi framtidens städer. Avveckla eller utveckla, vilken väg väljer vi?


Marlene Hassel, ordförande Centrumutvecklare.se, kurssamordnare UCM och ledamot i Svenska Stadskärnors ledningsgrupp


Tomas Kruth, projektledare stadsutveckling, Fastighetsägarna, utbildningsansvarig UCM och ledamot i Svenska Stadskärnors ledningsgrupp





TIDIGARE KRÖNIKOR



De yngre tar plats i city

Tiderna förändras. Ibland blir gamla idéer nya, pendeln slår tillbaka. Många av stadens företeelser kommer tillbaka, återanvänds eller försvinner över tiden. Staden förändras.
En grundfunktion för staden har ju varit alltid varit funktionen som en central punkt för all kollektivtrafik. Detta har ju gjort att handeln haft en given plats i city. Sedan kom handelns strukturförändringar som ledde till byggande av köpcentrum och externhandel utanför städerna.  Utanför städerna fungerar sällan kollektivtrafiken lika bra som i city. Detta, tillsammans med att volymhandeln kunde tillgodose kundens efterfrågan beträffande volym och pris, ledde till ett ökat bilbehov. Denna trend har stärkts genom de senaste decennierna och gjort att städerna varit tvungna att möta upp med parkeringsplatser för besökare och shopping.


Håller pendeln på att svänga nu? Många trender talar till fördel för stadskärnan. Det finns definitivt en trend bland yngre människor beträffande hur man förhåller sig till city. Staden erbjuder fler jobb på nära håll, en attraktiv livsstil, mer kultur och shoppingmöjligheter. I dag ser vi att många barnfamiljer söker sig tillbaka till staden för att bo, tidigare har ju familjerna flyttat ut från städer till förorter och kranskommuner. Nu börjar man prioritera en mer hållbar urban livsstil som inte bara bygger på konsumtion av varor utan också av kultur, upplevelser och självförverkligande.


Motsvarande trend på handelssidan både nationellt, men framför allt, internationellt är att de traditionella volymhandelskedjorna nu söker sig mot citylägen. Stadskärnans roll som huvudetableringsplats var tidigare hotat, nu är man återigen ofta förstahandsvalet även för volymhandeln. 


Nu gäller det för handeln att möte upp dessa nya trender. Nu måste man inte bara anpassa tillgänglighet och öppettider, man måste också anpassa sitt sortiment i citybutikerna. De urbana shopparna har andra behov som ofta inte tillgodoses genom det externhandeln kan erbjuda. Det kan vara kortare stegar, mindre grillar, men även mindre förpackningar av livsmedel och målarfärg. Även e-handeln spelar en viktig roll i den urbana handelsstrategin genom att erbjuda tillgänglighet och ett brett utbud. I första hand tror jag att e-handelns tillväxt tas från den externhandeln som, likt e-handeln konkurrerar med tillgänglighet, pris och rationalitet. Staden måste dock möta utvecklingen, inte bara med ett urbant sortiment, utan med konkurrenskraftiga öppettider. Man måste ha öppet när kunden förväntar sig att man har öppet, även kvällar och söndagar.


Tiderna har förändrats. Och som alltid är det de yngre generationerna som har framtiden i sina händer. De vill leva i nuet, i en bekväm och flexibel omgivning. Detta talar allt mer för staden. Smarta handlare och stadsplanerare måste följa med, annars springer omvärlden om.

Tomas Kruth | Projektledare stadsutveckling

Tel/mobil 036-30 49 82 | vxl 031-755 33 00
tomas.kruth@fastighetsagarna.se
Fastighetsägarna GFR
Kapellgatan 5b | 553 17 Jönköping
www.fastighetsagarna.se/gfr 






Rudolf Antoni, biträdande näringspolitisk chef och utredare hos Fastighetsägarna GFR tar nu plats i ledningsgruppen för Svenska Stadskärnor. Utöver detta  har han även tackat ja till förtroendeuppdraget att bli ansvarig för Svenska Stadskärnors nybildade forskningsråd.


(foto: Johanna Starkenberg-Fröjd)


Stadsutvecklingstrender år 2013

Så här i slutet av året är det brukligt att ur olika perspektiv summera det år som gått. Istället för detta tänkte jag försöka sia om det kommande året. Nedan finner du därför de fem trender inom området stadsutveckling som jag tror kommer att vara mest framträdande under år 2013. Mina förutsägelser är förstås inte helt gripna ur luften utan är grundade i utvecklingstendenser som i olika grad och på olika sätt har kunnat skönjas det eller de senaste åren.

Mer digitala städer
E-handeln kommer att gå fram kraftigt och på allvar börja påverka beteenden och affärsmodeller inom detaljhandeln. Jag tror att vi kommer få se en stor ökning av butiker som erbjuder digital beställning på plats. Detsamma gäller antalet showrooms och sannolikt får vi många nya företag och handelsområden som erbjuder hemleverans. Vi kommer även att se en explosion av olika apptjänster på plats i stadsmiljön som guidar oss till erbjudanden och det lokala utbudet.

Mer professionella städer
Sveriges stadskärnor blir allt bättre rustade att ta fighten med köpcentrumen. Vi ser idag en ökad professionalisering av centrumarbetet även i mindre och mellanstora städer. Kunskapsnivån höjs för varje år som går vilket betyder färre ballongblåsare och fler strategiska centrumutvecklare. Utmaningen år 2013 blir att bibehålla ett långsiktigt strategiskt fokus trots en svag tillväxt i handeln orsakad av en ökad arbetslöshet.

Mer hållbara städer
Våra städer får allt större fokus på hållbarhet. Denna utveckling drivs dels från politiskt håll men är framförallt konsumentdriven. Det ansvarslösa konsumtionssamhället ifrågasätts bland dagens unga och vi ser ett ökat intresse för etik, miljö och socialt ansvar. Dessutom kräver man transparens hos företagen och när kunderna kräver insyn i hur man arbetar med dessa frågor blir det också nödvändigt att ta tag i dem. Gröna hyresavtal, som reglerar ansvaret för butikers- eller kontorslokalers miljöpåverkan, kommer troligen att slå igenom på bred front under år 2013.

Mer demokratiska städer
Vi ser ett ökat medborgarinflytande där invånarna engagerar sig i och i vissa fall tar över stadens utveckling. Gerillaodling, flashmobs, gatustickning och parkour är alla exempel på i grunden positiva rörelser där människor efter eget huvud tar staden i besittning. I vårt konsumentbeteende blir vi allt mer vana att själva kunna påverka saker och ting. Detta gör det svårare att fatta beslut över någons huvud. Via sociala medier utgör allmänheten själv kontrollorgan för beslutsprocesserna. Vi kommer se fler gräsrotsrörelser, fler protester och kreativa kampanjer som ofta använder humor för att få viral spridning och påverka beslut på lokal nivå.

Mer fokus på städer
Vi kommer även sannolikt att se en ökad politisk diskussion kring de lokala mekanismer och nationella beslut som påverkar stadens utveckling. Många röster höjs för behovet av en nationell stadspolitik. Dessa kommer från såväl intresseorganisationer som enskilda politiker och myndigheter. Den akuta bostadsbristen driver upp frågor som rätten att överklaga detaljplaner samt vad som utgör ett riksintresse på agendan. En annan het fråga blir externhandelns framfart ur både miljö och tillväxtperspektiv.

Detta är de trender jag tror kommer att sticka ut under det kommande året. Tiden får visa om jag har rätt eller om jag är fel ute. Som alltid när man uttalar sig om framtiden riskerar man att i efterhand stå där med dumstrut på huvudet. Om så blir fallet för mig så bjuder jag på det.


Rudolf Antoni | Utredare och biträdande näringspolitisk chef
telefon: 031-755 33 13 | sms: 0709 55 60 13
rudolf.antoni@fastighetsagarna.se | www.fastighetsagarna.se
Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen



Här skriver Rudolf Antoni en krönika om sommarens evenemang i Almedalen.


En svensk nationell stadspolitik behövs - nu!

Sveriges städer står inför en rad utmaningar inför framtiden. Detta blev tydligt när Forum för stadsutveckling för andra året hölls i Visby under Almedalsveckan. Bakom satsningen står fyra organisationer: Svenska Stadskärnor, Fastighetsägarna, Centrumutvecklare.se och Svensk handel, som alla ser samma behov av att lyfta städernas utvecklingsfrågor till den nationella arenan. På årets seminarium presenterade jag bland annat en rapport om stadens politiska skiljelinjer. Rapporten baserades på en enkät som under våren besvarats av 339 av landets riksdagsledamöter och kommunstyrelseordföranden och ska man tro dem så kommer vi bland annat att få se fler profilbyggnader, fler övervakningskameror och det blir nolltolerans mot klotter i våra städer. Och det kommer troligtvis gå både fortare och bli enklare att få bygglov.


Men om man bortser från de övergripande resultaten i varje enskild fråga så var rapportens mest intressanta resultat att skillnaderna mellan politikerna sällan handlar om ideologi. Istället framgår det tydligt att åsikterna går isär beroende på om politikerna är verksamma i små eller stora städer samt om de är kommunpolitiker eller sitter i Riksdagen, oavsett vilken partifärg de har. Åsikterna i stadens utvecklingsfrågor handlar med andra ord snarare om erfarenheter och behov än om grundläggande ideologi. Det kan tyckas självklart att det i kommunerna ute i landet mest handlar om realpolitik, men det pekar också på ett bekymmer. Det finns uppenbara risker med att avståndet blir för stort mellan de som röstar igenom nya lagar och de som möter verklighetens utmaningar i landets städer.


De frågor som på ett eller annat sätt rör städernas utveckling ligger idag på sju olika departement vilket gör förändringar av städernas förutsättningar tungrodda och kan innebära att den ena handen inte vet vad den andra gör. Det behövs därför en överbryggande politisk funktion som ser till att stadsperspektivet finns med när besluten fattas och som kan vara en tydlig mottagare för städernas frågor. Därför var det glädjande att Marita Ljung, som är statssekreterare hos Annie Lööf på Näringsdepartementet, på frågan om Sverige behöver en stadspolitik, svarade att hon skulle vilja se en plattform för dessa frågor på nationell nivå. Det uttalandet utlöste spontant jubel på Forum för stadsutveckling.


Resultatet av vår undersökning kombinerat med att Boverket nu har engagerat sig för att konkretisera vad en nationell stadspolitik bör innehålla, skickar en tydlig signal om att här finns ett behov. För att utvecklingen på lokal nivå ska fortsätta är det viktigt att man på riksnivå ser samma problem, har samma visioner och talar samma språk som man gör på de gator och torg där utvecklingen ska ske.


 

Rudolf Antoni | Utredare och biträdande näringspolitisk chef
telefon: 031-755 33 13 | sms: 0709 55 60 13
rudolf.antoni@fastighetsagarna.se | www.fastighetsagarna.se
Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

 





Lars Backemar

Tidigare publicerad i Fastighetsnytt 1/12

Håller stadskärnorna på att somna in? 


HUI Research följer regelbundet upp försäljningsstatistiken från ett 80-tal köpcentrum- anläggningar runt om i landet. Senaste rapporten från de tre första kvartalen visar på att stadsdelscentra ökar sin försäljning medan externa köpcentra och citygallerior minskar mer än handeln i övrigt.


Förklaringen till att stadsdelscentra går bättre beror främst på att det har investerats i om - och tillbyggnader, bättre och bredare utbud med mer service, närhet och bekväm- lighet tillsammans med förtätning i form av bostäder. Citygalleriorna däremot minskar oroväckande mycket. En förklaring är naturligtvis att branscher som kläder och skor, som ofta dominerar dessa anläggningar, har tappat omsättning.


Jag misstänker emellertid att det inte är hela sanningen utan att många stadskärnor generellt tappar omsättning och besökare. Vi får allt oftare rapporter från stadskärnefö- reträdare om att cityhandeln tappar omsättning och kunder. Vi kan allt oftare läsa om städer som upplever problem med butiker som försvinner från city till följd av minskad attraktion och konkurrenskraft. Till och med Stockholms City, som ligger i en av Europas starkast växande regioner, har svårt att hålla marknadsandelen.


Ökad extern konkurrens tillsammans med tillgänglighets- och kapacitetsbegränsningar är naturligtvis en förklaring men den räcker inte. Så, varför lyckas stadskärnorna inte försvara sin position och marknadsandelar?


Stadskärnornas handel har gått bra under det senaste decenniet, mycket tack vare satsningar på miljömässiga upprustningar, nya butiker och koncept. Vidare har ett ökat samarbete mellan kommunen, fastighetsägare och handeln inom ramen för olika typer av stadskärneorganisationer, som arbetar med att utveckla stadskärnan givit goda resultat. Inom dessa organisationer, som ofta har tillkommit på initiativ från handeln, drivs olika typer av gemensamma projekt inom marknadsföring, trygghet och stadsmiljö. Dessa organisationer gör idag stor nytta och den samlande kompetens som finns hos de olika aktörerna är värdefull. Den kompetensen skulle kunna utnyttjas bättre i stadsutvecklingen.


Tiden är nu mogen att utveckla tredje generationens samverkansorganisationer med större tonvikt på fysisk planering utifrån en helhetssyn baserad på tydliga visioner och mål. Dagens stadskärnor är mycket mer än butiker och restauranger, och vi måste bli mycket bättre på att hjälpa kommunerna med att tillgodose dagens och morgondagens kommuninnevånares och besökares behov av service, kultur och upplevelser. Samtidigt måste det finnas funktionella och effektiva arbetsplatser samt ett attraktiv boende. Sta- den måste få vara stad och utvecklas efter människors behov.


Det är mycket stora värden som är investerade i fastigheter och infrastruktur i våra stadskärnor och dessa värden kan endast utvecklas genom gemensamma satsningar. De som har mest att värna om och mest att vinna är i första hand fastighetsägarna som tillsammans med kommunen nu måste ta initiativet och planera för större långsiktiga satsningar. Det finns goda exempel där aktiva fastighetsägare har drivit på utvecklingen och kunnat försvara och stärkastadskärnorna. Handeln skall naturligtvis fortfarande vara en aktiv part men fastighetsägarna bör kliva fram!


Många svenska städer behöver ta ett större helhetsgrepp på stadskärnan genom att ta fram en gemensam vision. Ett program för stadskärnan med tydliga mål och konkreta förslag på fysiska åtgärder är nödvändigt, både när det gäller platser och funktioner. Detta stärker stadskärnans roll som besöksmål och destination för handel, service, kultur och upplevelser samt arbetsplatser, bostäder, hotell, parkeringar, med mer. Ett program, som initieras av kommunen, med «genomförandekraft» vilket innebär att det måste arbetas fram gemensamt med fastighetsägare som kan och vill investera. Ett lämpligt forum för den typen av arbete är just de gemensamma stadskärneorganisationerna, där parterna redan är organiserade, men - de bör utvecklas till att diskutera och planera stadsutveckling och fysisk planering!


Genomförandekraft finns när privata och kommunala intressen samarbetar. Förebilder kan hämtas från England där flera framgångsrika stadsutvecklingsprojekt har genomförts under senare år, exempelvis Liverpool Vision, ett samarbetsprojekt mellan publika och privata intressen, som mycket framgångsrikt har utvecklat en helt ny stadskärna och destination i Liverpool.

Vi saknar oftast outnyttjade markområden i svenska stadskärnor, men vi kan ändå lära oss mycket av ett framgångsrikt privat/ offentligt samarbete. Ett samarbete där fast- ighetsägarna/investerarna måste vara mer pådrivande! Svenska stadskärnor kan utvecklas men det kräver samarbete, engagemang och initiativ.








Guldpartner